"Det kanske blir likvärdigt men inte rättvist" : Lärarnas uppfattningar kring anpassningar och likvärdighet vid de nationella proven i svenska för elever med språkstörning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Sammanfattning Hägglund, Anna och Töyli, Tuuli (2021). ”Det kanske blir likvärdigt men inte rättvist”. Lärarnas uppfattningar kring anpassningar och likvärdighet vid de nationella proven i svenska för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 högskolepoäng.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare som undervisar elever med språkstörning uppfattar skolverkets riktlinjer gällande anpassningar vid de nationella proven i svenska för elever i årskurs 6 och 9. I skollagen står det att utbildningen ska vara likvärdig och att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov (SFS 2010:800). Skolverket ger anvisningar om genomförande och anpassningar vid de nationella proven. Vi avser därför även att undersöka hur råden för anpassningar beskrivs i aktuell forskning beträffande dess överensstämmelse med Skolverkets råd eller inte.       Frågeställningar: Hur uppfattar lärare skolverkets råd gällande anpassningar för elever med språkstörning vid de nationella proven i svenska för årskurs 6 och 9? Hur uppfattar lärarna att det är möjligt att genomföra nationella proven på ett likvärdigt sätt för elever med språkstörning? Hur överensstämmer Skolverkets råd beträffande anpassningar vid de nationella proven med lärarnas uppfattningar och aktuell forskning?   Teori Studiens teoretiska utgångspunkt tar avstamp ur ramfaktorteorin. Vi belyser avvikelseproblematiken inom specialpedagogik utifrån denna teori med hjälp av fyra specialpedagogiska perspektiv:  kompensatoriskt perspektiv, dilemmaperspektiv, relationellt perspektiv och diagnosorienterat perspektiv.     Metod Studiens utgångspunkt är att intervjua lärare. Vi utgår därför ifrån en fenomenologisk ansats eftersom uppfattningen hos lärarna förblir central för studiens syfte. I studien intervjuades sju lärare från tre olika skolor. Samtliga undervisar elever med språkstörning, samt har genomfört nationella prov i svenska med målgruppen. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån ovannämnda perspektiv samt i förhållande till tidigare forskning. Vid analysen av intervjuerna utkristalliserades följande tema: Anpassningar och likvärdighet vid nationella proven gällande elever med språkstörning med underrubrikerna Lärarnas uppfattningar gällande Skolverkets råd, Elevernas behov av extra anpassningar, Lärarnas önskemål gällande anpassningar och Bedömningsproblematik.     Resultat Lärarna i studien anser att Skolverkets råd gällande anpassningar vid de nationella proven i svenska inte är tillräckliga eller överensstämmande med behoven hos elever med språkstörning. Eftersom eleverna inte får använda samma anpassningar som används till vardags uppfattas det vara svårt att genomföra nationella proven på ett likvärdigt sätt. Lärarna uttrycker att detta har en negativ påverkan både på elevernas provresultat och välbefinnande. Ett alternativ till nationella prov eller en annan utformning påtalas som önskvärt av lärarna. Studien visar även att det finns okunskap och brist på förståelse hos lärare inom kollegiet gällande språkstörning.     Specialpedagogiska implikationer Vi ser ett behov av en utveckling av skolmiljön där kompetenshöjning för skolpersonal angående språkstörning och anpassningar bör finnas med. Skollagen är lika för alla och säger att alla ska få det stöd som de behöver (SFS 2010:800). I vår studie framkommer det att trots detta exkluderas vissa anpassningar som eleven dagligen använder i skolarbetet då nationella proven genomförs. Elever med nedsatt språkförmåga har större svårigheter med läsförståelse när de språkliga kraven i skolan ökar (Isoaho, Kauppila & Launonen, 2015). Dessa svårigheter yttrar sig i flera ämnen, speciellt när det ämnesspecifika språket blir abstrakt (Matson & Cline, 2012). Den språkliga stöttningen bör således anpassas enligt elevens behov där alternativa redovisningssätt och visuellt stöd lyfts som centralt (Hallin, 2019; SPSM, 2021). Vi efterlyser mer forskning kring hur provsituationer kan anpassas för elever med språkstörning så att varje elev har en möjlighet till en likvärdig utbildning.     Nyckelord Extra anpassningar, nationella prov, språkstörning

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)