Socialsekreterares och HVB-personalens erfarenheter av arbete med ensamkommande barn

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013)

Sammanfattning: Syften med studien var att undersöka och få en fördjupad förståelse kring socialsekreterares kompetens i arbetet med ensamkommande barn, detta utifrån socialsekreterare och HVB- personalens perspektiv. Studien undersökte även vikten av kulturkompetens och hur samarbetet fungerade mellan aktörerna. I denna kvalitativa studie har nio intervjuer genomförts, med fyra HVB-personal och med fem socialsekreterare. En semistrukturerad intervju valdes eftersom en semistrukturerad intervju har fler öppna frågor och bredare tema, vilket ledde till att respondenterna hade möjlighet att påverka intervjuns innehåll. Vi strävade efter ett resultat och en analys där respondenternas egna ord och upplevelser stod i centrum. Studiens teoretiska utgångspunkter postkolonialism och intersektionalitet gav studien de perspektiv som möjliggjorde en analys av den insamlade empirin. Slutsatsen utifrån studiens syfte och frågeställningar tydde på att socialsekreterare behöver mer erfarenhet i arbetet med just ensamkommande då utbildningen inte sträcker sig över ämnet ensamkommande och migration. Kulturkompetens visade sig vara av stor vikt i arbetet med ensamkommande för att kunna förstå deras kultur och bakgrund samt vad individen bär med sig. Samarbetet mellan aktörerna fungerade bra men kunde förbättras, aktörerna var dock oense om vem som oftast tog initiativet till kontakt. Det som försvårade för aktörerna var att rollerna kunde uppfattas som otydliga och brist på resurser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)