Valberedningen: dolda makthavare och kontrollägarens andra hand : - En studie om kontrollägarens inflytande i svenska valberedningar och deras påverkan på styrelsens sammansättning

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: Titel: Valberedningen: dolda makthavare och kontrollägarens andra hand - En studie om kontrollägarens inflytande i svenska valberedningar och deras påverkan på styrelsens sammansättning Bakgrund: Tidigare forskning undersöker hur olika individuella egenskaper hos valberedningens ledamöter påverkar styrelsens sammansättning genom homosocial reproduktion. Utifrån att bolagens kontrollägare i flertalet fall finns representerad i valberedningen finns det möjligheter att även kontrollägarens närvaro har betydelse för vilka styrelsemedlemmar som nomineras. Vem kontrollägaren är och vilka intressen, mål och egenskaper denna ägare har kan vara en påverkande faktor för styrelsens sammansättning samtidigt som kontrollägarens formella maktposition skulle kunna påverkas av en eventuell informell makt som valberedningens övriga ledamöter besitter. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilken effekt kontrollägarens representation i valberedningen får på den kvinnliga representationen i svenska börsbolags styrelser. Metod: En kvantitativ studie som tillämpar en deduktiv forskningsansats. Studiens urval baseras på noterade bolag på Stockholmsbörsens small, mid och large cap där information har inhämtats från databasen Holdings samt börsbolagens årsredovisningar och hemsidor. Slutsatser: Studien visar på tre slutsatser utifrån de empiriska resultaten. (1) Studien visar att kontrollägarens representation i valberedningen kan ge olika effekt på den kvinnliga representationen i styrelse utifrån sin ägaridentitet, vilket skulle kunna förklaras av ägarens tillgång till nätverk, institutionella känslighet eller villighet att premiera kvinnor. (2) Därmed är valberedningens sammansättning av betydelse för den kvinnliga representationen i styrelsen. (3) Institutionella ägare bör inte kategoriseras som en gemensam ägaridentitet i detta forskningsavseende då de empiriska resultaten visar på separata effekter på den kvinnliga representationen i styrelsens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)