Från gymnasiesärskola till arbetsliv : Om särskoleelevers upplevelser och erfarenheter av skoltiden och sin väg ut i arbetslivet

Sammanfattning: Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden.   Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013.   Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete.   En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden. I avsnittet Bakgrund och forskningsöversikt beskrivs hur samhällssynen för gruppen utvecklingsstörda har förändrats de senaste årtiondena samt hur skolsystemet utformats genom åren. Avsnitten om samhälls- och skolutveckling används tillsammans med tidigare forskning och resultatet av intervjuerna i analysen. Analysen sker dels med hjälp av Urie Bronfenbrenners teori Utvecklingsekologi samt Håkan Jenners tankar kring motivation och realistiska anspråk.   Studiens resultat tyder på att möjligheterna för en framtida anställning ökar med hjälp av arbetsplatsförlagd utbildning samt att den sker inom ett motivationsskapande intresseområde för individen. Små undervisningsgrupper där utveckling av förmågor som samarbete, självständighet, ödmjukhet, noggrannhet och social kompetens är ytterligare exempel på andra viktiga framgångsfaktorer.