Se, identifiera och agera - grundskolepedagogers benägenhet att anmäla när barn far illa : En kvantitativ studie om vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten när kännedom om eller misstanke finns om att

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Linköpings universitet/Socialt arbeteFilosofiska fakulteten; Linköpings universitet/Linköpings universitet/Socialt arbeteFilosofiska fakulteten

Sammanfattning:

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet där

tro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i organisationsteori och beslutsprocesser i offentliga organisationer, med särskilt fokus på Herbert Simons begrepp bounded rationality, begränsad rationalitet. Studiens datamaterial har analyseras genom såväl beskrivande univariata analyser för att ge en överblick över resultatet, men även i korstabellanalyser med procentjämförelser. Det sambandsmått som har stått i fokus är Sperman’s rho. Studiens resultat har sedan satts i en kontext av tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att med hjälp av dessa förklara resultatet.

Resultatet i studien visar på en kraftig underrapportering rörande de fall där

tro om att en elev far illa finns. De organisationsstrukturella faktorer och faktorer i det enskilda fallet är de faktorer som i studien visat sig ha störst påverkan på pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Individuella bakgrundsfaktorer hos pedagogen själv har i studien visat sig ha mindre betydelse för pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Organisationsstrukturens påverkan på pedagogens beslut kan förklaras genom teorier om beslutsprocesser i offentliga organisationer, speciellt Herbert Simons begrepp bounded rationality där brister i organisationsstrukturen lyfts fram påverka pedagogens förmåga fatta rationella beslut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)