Arbetsmiljöns konsekvenser för arbetet på en mottagningsenhet på Migrationsverket : En experimentell fallstudie

Sammanfattning: Idag finns god kunskap om att en bra arbetsmiljö, såväl fysisk som organisatorisk och social, ger förutsättningar för arbetstillfredsställelse och produktivitet. Samtidigt vet man också att en dålig arbetsmiljö istället kan påverka en verksamhet negativt genom dålig produktivitetsutveckling, försämrad kvalitet, ökad sjukfrånvaro och personalomsättning. Att mäta arbetsmiljöns konsekvenser i ekonomiska termer är dock svårt. Inom den offentliga sektorn framträder ytterligare hinder i och med svårigheterna med att använda de traditionella måtten kvalitet, produktivitet och effektivitet för att mäta arbetet. I detta examensarbete har vi genom en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer undersökt vilken påverkan arbetsmiljöfaktorer, såväl fysiska, organisatoriska som sociala, har på arbetet på en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Vidare har vi även undersökt hur arbetet påverkas vid sjukfrånvaro. För att kunna undersöka detta har vi analyserat hur arbetet kan mätas. En bedömning av vilka negativa konsekvenser arbetsmiljön respektive sjukfrånvaron har på verksamheten har därefter redovisats i både monetära och ickemonetära termer. Resultatet visar att de anställda upplever att det finns fysiska och organisatoriska faktorer i arbetsmiljön som påverkar deras arbete negativt. Dessa faktorer yttrar sig i koncentrationssvårigheter, stress, frustration och dubbelarbete hos de anställda. Detta anses medföra konsekvenser för verksamheten i form av en negativ påverkan på såväl kvaliteten som produktiviteten. Sjukfrånvaron upplevs leda till stress och omprioriteringar som i sin tur bedöms leda till produktionsbortfall. De svårigheter som påvisats i tidigare forskning med att mäta arbetsmiljöns effekter för arbetet inom offentlig sektor, bekräftas i detta examensarbete. En av slutsatserna är att arbetsmiljön påverkar kvaliteten, produktiviteten och effektiviteten. En annan slutsats är att den som gör en uppskattning av denna påverkan måste vara väl insatt i verksamheten så att rationaliseringsmått som speglar verksamhetens mål kan användas. Vidare konstateras att de konsekvenser som kan uppstå i en organisation till följd av brister i arbetsmiljön inte alltid kan mätas i monetära termer.