Det sociala kapitalets betydelse för chefers hälsa.

Sammanfattning: Sammanfattning Denna studie belyser det upplevda sambandet mellan socialt kapital och chefers hälsa inom svensk offentlig sektor. Studiens frågeställningar är ”Hur ser relationen mellan sociala resurser och friskfaktorer ut för chefer inom svensk offentlig sektor?”, ”Vilken roll har socialt kapital för chefernas självupplevda hälsa?”. Den teoretiska referensramen består av Pierre Bourdieus resonemang kring socialt kapital (1986) och Robert D. Putnams resonemang att socialt kapital påverkar individens omgivning (2006). Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att utbildning och yrkeserfarenhet ökar chefernas tillgång till socialt kapital.  Utbildning och yrkeserfarenhet ger individuella fördelar genom att öka chefers tillgång till socialt kapital. Chefer använder sig av sociala nätverk på arbetsplatsen för att skapa ett effektivare arbetsflöde. Chefer utpekar att stödresurser i form av kompetensutveckling, chefsgrupper, HR- och ekonomistöd understödjer ett hållbart ledarskap. Tillit och förtroende för närmaste chef och kollegor anges som en av de viktigaste förutsättningar för att kunna utöva chefsuppdraget. Stödresurser och ledarskap har betydelse för chefers självupplevda hälsa. Chefer med större socialt kapital och organisatoriska stödresurser har i högre utsträckning förmåga att sätta gränser, inte ta med sig arbetet hem och tydliggöra för andra när man är tillgänglig. Stödresurser och organisatoriska förutsättningar motiverar chefer att ta hand om och vårda sin hälsa genom träning, avkoppling eller andra fritidsaktiviteter. Tillgången till socialt kapital ökar chefernas medvetenhet om betydelsen av att vårda hälsan.  Slutsatsen är att socialt kapital har stor betydelse för chefers självupplevda hälsa.   Nyckelord: Chef, Mellanchef, Offentlig sektor, Socialt kapital, Friskfaktorer, Hälsa