Djupströbäddar i fårproduktionen : dess egenskaper samt alternativa strömedel

Sammanfattning: I dagens svenska fårproduktion hålls de flesta djuren på djupströbäddar av halm under stallperioden. Att få till en väl fungerande djupströbädd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning då den mikroorganiska aktiviteten som sker i bädden är en komplicerad process. Eftersträvansvärt är att en stor del av miljön i djupströbädden är aerob, så att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas då strömedlet klarar av att absorbera den urin och träck som avges till bädden. Vid kompostering sker en värmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullämnen. I första skedet efter etableringen är emissionen av ammoniak och koldioxid hög. Lustgas och metangas avges i mycket små mängder. Låg vattenhalt (<40 %) och hög C/N-kvot (>35) leder till att komposteringen sker långsammare, medan låg C/N-kvot ökar ammoniakemissionen. För hög vattenhalt i bädden gör att nedbrytningen övergår till att ske anaerobt. Strömedlet förser mikroorganismerna med kolföreningar, medan urin och träck är kväverika. Vid anläggningen av en djupströbädd är det viktigt att använda sig av rikliga mängder med strö, komposteringen kan även påskyndas genom att lägga ett redan komposterat lager med hästgödsel i botten på bädden. Majoriteten av de kväveförluster som sker vid kompostering utgörs av ammoniakemission. Även om halm är ett mycket lämpligt strömedel kan andra alternativ bli aktuella. Det är viktigt att strömedlet kan absorbera vätska så djuren kan hållas rena och att det inte har en negativ påverkan på djurens hälsa, samt att det fungerar i produktionen och är ekonomiskt gångbart. Torv kan blandas med annat strömedel för att förbättra bäddens absorptionsförmåga och minska kväveförlusterna. Sågspån har inte lika bra absorptionsförmåga och är heller inte lika lättnedbrytbart för mikroorganismerna, det kan därför vara svårt att ha i ett djupströbädd-system. Träflis har i flera studier visat på tillfredsställande resultat, dock har temperatur-utvecklingen i dessa bäddar varit lägre än förväntat. Det är viktigt att träflisen har hög torrsubstanshalt. Den mängd träflis som åtgår för att hålla god boxhygien är mycket högre än motsvarande mängd halm. Vetenskapliga studier av rörflen som strömedel saknas, men det finns indikationer på att det mycket väl kan vara ett alternativ. Studier av fårens liggbeteende och preferensval har visat att både träflis och sågspån väljs framför halm. När tackorna är nyklippta är underlagets värmeledningsförmåga och mjukhet viktigare än när tackorna har ullen kvar.