Extra anpassningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv : Möjligheter och utmaningar för elever i grundskolan med neuropsykiatrisk diagnos

Sammanfattning: Syftet med vår studie är att utifrån specialpedagogers perspektiv undersöka hur extra anpassningar ser ut för elever i grundskolan med neuropsykiatrisk diagnos. Vidare syftar studien till att undersöka hur arbetet med extra anpassningar fungerar för elever i grundskolan med neuropsykiatrisk diagnos.   Vår studie grundar sig på forskning om dels det specialpedagogiska stödet men också diagnosperspektivet. Begreppet extra anpassningar är en ung företeelse, lagen trädde i kraft så sent som 1 juli 2014. Området är därför på grund av tidsperspektivet outforskat. Forskningsområdena specialpedagogiskt stöd samt diagnos perspektivet ger oss en forskningshelhet av studiens ämnesområde.   Studien grundar sig även på tidigare forskning som tar utgångspunkt i det relationella perspektivet som specialpedagogiskt synsätt. Vi tittar också på vilka extra anpassningar som specialpedagogen upplever görs i klassrummet. Vi har använt oss av intervjuer när vi samlat in vår empiri vilket gett oss en kvalitativ ansats att tolka respondenternas svar utifrån våra frågor samt ur ett relationellt perspektiv. Vår empiri är insamlad på sex grundskolor där vi efterfrågat att intervjua den på skolan som har rollen som specialpedagog. Resultatet visar på att skolorna har rutiner kring arbetet med extra anpassningar men att elevens delaktighet är bristfällig. Elevhälsan är en del i rutinerna kring extra anpassningar i form av kontinuerligt deltagande av specialpedagog på arbetslagsmöten. Resultatet av vilka extra anpassningar som förekommer visar att det finns brister i de kompensatoriska anpassningar som erbjuds samt att man i högre grad utesluter än tillför stimuli. Vårt resultat visade också på en avsaknad av sociala anpassningar trots att ett påtalat behov finns.