Variation i röstläget och dess påverkan på arbetsminnet

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS)

Sammanfattning: Tonläget i rösten hos en talare kan variera mer eller mindre under talet. Till vardags kallas det att en person som talar med låg variation i tonläget pratar “monotont” och att en person med hög variation i tonläget pratar “livligt”. Varje dag tar vi människor del av information som andra personer förmedlar genom tal, både genom medier och i vardagliga situationer som föreläsningar eller presentationer på jobbet. En del av informationen är det viktigt att ta till sig och minnas. I denna studie undersöktes huruvida det finns något samband mellan variation i taltonläget hos talaren och arbetsminnet hos lyssnaren. I studien fick 19 deltagare lyssna på ljudklipp med upplästa listor bestående av olika ord. Det fanns tre typer av listor: stor variation i tonläget (A), liten variation i tonläget (B) och variation i tonläget som låg någonstans mellan de två andra typerna (C). För att uppnå denna variation manipulerades listorna A och B digitalt med hjälp av ett talanalysprogram. Efter att deltagarna lyssnat på en lista blev de ombedda att skriva ner alla ord de kunde minnas från listan. Det genomsnittliga resultatet från varje typ av lista jämfördes för att kunna avgöra om det finns något samband mellan arbetsminne och taltonläge. Deltagarna fick också svara på frågor om huruvida de uppfattade någon skillnad i rösten mellan ljudklippen. Resultaten från studien visar ingen korrelation mellan frekvensvariation i rösten och arbetsminne. Det kan dock inte uteslutas att en korrelation finns, men att större frekvensvariation krävs eller att andra faktorer är mer signifikanta för arbetsminnet. Resultatet pekar dessutom på att skillnaderna i graden av frekvensvariation är svåra att uppfatta vid de nivåer som användes i studien och då materialet är upplästa listor med ord.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)