Elever i gränslandet mellan normal och svag begåvning. En diskursanalytisk studie av åtgärdsprogram

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att i åtgärdsprogram undersöka hur specialpedagoger dokumenterar och synliggör de elever som finns i gränsområdet av normal och svag begåvning. Metod: Studien är en kvalitativ textanalys som har en diskursteoretisk ansats med en teoretisk bas inom det sociokulturella perspektivet. Empirin som har analyserats har bestått av åtgärdsprogram från årskurs 1-9. Åtgärdsprogrammen har granskats från olika specialpedagogiska perspektiv för att få en djupare insikt och en större förståelse av åtgärdsprogrammens budskap. Studien utfördes i en mindre kommun i Västra Götaland. Kommunen har 17 skolor i stadierna 1-9. Alla skolor förutom särskolan och friskolorna blev tillfrågade att delta i studien. En högstadieskola ville inte delta. Totalt fanns 35 åtgärdsprogram att tillgå. Följande 35 åtgärdsprogram var fördelade på 14 barn varav sju är flickor och resterande sju är pojkar. Resultat: Studien visar att alla åtgärdsprogrammen har en liten variation i textens innehåll. Åtgärderna är relativt lika där skolans åtgärder fokuseras på kompensatoriska verktyg. I de åtgärdsprogram som studerats saknas en helhetsbeskrivning av elevens situation. Åtgärdsprogrammens innehåll visar konsekvent fokus på vad eleven ska uppnå, men sällan på hur det ska uppnås. Resultatet visar att de barn som gränsar mellan normal och svag begåvning har stora och i flera fall orimliga krav på sig. Det skulle kunna innebära att det blir svårt för gråzonsbarnen att leva upp till åtgärdsprogrammens mål och åtgärder. Det finns redan initialt begränsade förutsättningar och en verklighet för de barn som är inom gråzonen att leva upp till flertalet av skolans kunskapskrav. Resultatet belyser ett dilemma i att skolan skall både uppnå kunskapskraven för alla elever och samtidigt erbjuda optimala förutsättningar för utveckling. Detta gäller även elever som har svårt att leva upp till dessa krav. Skolan har krav enligt skollagen att alla elever ska få de förutsättningar som behövs för att uppnå sin individuella fulla potential för att slutligen uppnå lägsta nivån i kunskapskraven. I sin strävan att möta kunskapskraven har skapandet av optimala förutsättningar för att även eleverna med begränsade förutsättningar skall uppnå sin individuella fulla potential hamnat i skymundan. Samtidigt finns de elever som inte har förmågan att uppnå kunskapskraven, de elever som finns i gränslandet mellan normal och svag begåvning elever. Dilemmat blir att skolan arbetar för att alla elever ska uppnå kunskapskraven enligt Lgr 11 oavsett individens förutsättningar.