När känslorna blir ett hinder - Matematikängslan ur ett elevperspektiv

Sammanfattning: SammanfattningDavidsson Friberg, Maria (2014). När känslorna blir ett hinder - Matematikängslan ur ett elevperspektiv (When emotions become an obstacle - Maths anxiety from a pupil´s perspective). Speciallärarexamen 90 hp matematikutveckling. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeUnder hösten 2013 fick vi ta del av resultaten från PISA 2012 (Skolverket, 2013b). Sverige visar kraftigt försämrade resultat och ligger nu signifikant lägre än ett genomsnittligt OECD-land inom samtliga kunskapsområden. Forskning (Magne, 1998; Sjöberg, 2006) visar att många elever med matematiksvårigheter har ångest och känslomässiga blockeringar som stör lärandesekvensen och på sikt gör att eleverna ger upp. Med detta som bakgrund har jag valt att fördjupa mig i elevernas uppfattningar om matematikängslan för att på så vis bidra med kunskap om hur vi kan hjälpa eleverna mot ett ökat välbefinnande och en ökad måluppfyllelse.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med denna studie är att synliggöra och förstå högstadieelevers tankar och reflektioner om ängslan och oro förknippad med matematikundervisningen under sin skoltid, d.v.s. i ett långsiktigt perspektiv. Jag vill belysa de aspekter som förändrat deras känsla av obehag i samband med matematiken och undersöka hur de själva uppfattat sin roll i lärmiljön. Min förhoppning är att bidra med kunskap om hur skolan bättre ska kunna hjälpa eleverna mot ett ökat välbefinnande och en ökad måluppfyllelse.Mina preciserade frågor:•Vid vilka lärmiljöer upplever eleverna/har eleverna upplevt lärande resp. obehag?•Varför upplever eleverna lärande respektive obehag vid dessa lärmiljöer?•Vilka strategier har eleverna haft för att hantera lärsituationen i samband med obehag och ängslan?•Hur kan man arbeta med lärmiljön för att underlätta lärandet och minska risken att matematikängslan blir ett hinder i lärandet?Teoretisk ram Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I den teoretiska tolkningen har jag använt mig av både nationell och internationell forskning där både kvantitativa samt kvalitativa data finns representerade.MetodJag har valt en hermeneutisk ansats för att få tillgång till elevernas upplevelser och ge dem stort utrymme. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 8 från samma skola. Min strävan har varit att lyfta olika uppfattningar och variationer. Resultat med analysResultaten visar att ängslan, motivation och prestation har tydliga samband. För eleverna med matematikängslan har rädslan att svara fel inför klasskamraterna och känslan av att ställa dumma frågor varit ett hinder i utvecklingen. Tryggheten i klassen är avgörande och eleverna lägger också stor vikt vid lärarens bemötande. Eleverna föredrar lärande i mindre sammanhang då de får stöd och hjälp i förståelsen av lärare eller kamrater som de är trygga med. Skriftliga prov är en utmaning som ökar matematikängslan, det bekräftar också tidigare forskning. Negativt beteende, undvikande och tystnad har varit några strategier för att slippa ängslan. Kunskapsbidrag Elevernas berättelser angående matematikängslan stämmer väl överens med tidigare forskning vad gäller utlösande faktorer och olika sätt att reagera på ängslan. Ett bidrag till forskningen är att det är stora skillnader mellan hur elever med och utan matematikängslan tolkar lektionsinnehållet, reagerar på matematiska utmaningar m.m. Specialpedagogiska implikationer Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv visar studien hur viktigt det är att ge eleverna redskapen de saknar för att kunna interagera i matematiska samtal med andra elever. Vi måste stärka elevernas tillit till den egna förmågan och arbeta för ett öppet klassrumsklimat där alla elever vågar uttrycka sina tankar och där frågor och osäkerhet ses som nödvändiga delar i lärprocessen.