Klimatanpassning av Malmös framtida trädbestånd : en studie av tillämpade forskningsmetoder i syfte att utveckla klimatanpassningen av Malmös urbana trädbestånd

Sammanfattning: Klimatförändringar såsom den globala uppvärmningen påverkar och förändrar förutsättningarna för livet på jorden. Den naturliga distributionen av träd förändras i och med att mönster för temperatur och nederbörd skiftar, men även i urbana miljöer påverkas vegetationens situation. I denna uppsats studeras miljöparametrar relaterade till framtida klimatförändringar och deras relevans i en svensk kontext, kopplat till urbana trädbestånds resiliens och fortlevnad. Malmö är på många sätt framstående i Norden gällande arbetet med klimatanpassning av sitt urbana trädbestånd, framförallt avseende det progressiva arbetet med, samt viljan att skapa en bredare mångfald av trädarter i stadsmiljö. Samtidigt finns fortfarande brister och svagheter i trädbeståndet. Staden har bland annat fått erfara hur klimatförändringarna påverkat de urbana miljöerna och grönstrukturen, exempelvis genom konsekvenserna av almsjukan och extremvärmen sommaren 2018. I och med detta är det intressant att undersöka förutsättningarna för att tillämpa och utveckla forskningsmetoder med syftet att klimatanpassa dessa urbana miljöer och grönstrukturer ytterligare i Malmö. Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie som avhandlar urban klimatproblematik, med en specifik inriktning på hur de urbana träden påverkas och kommer kunna påverkas av denna problematik. Detta har kombinerats med en jämförelse av olika forskningsmetoder som använts i studier som syftat till att undersöka olika urbana trädbestånds resiliens mot klimatförändringar, samt i vissa fall även komma med konkreta verktyg för att förbättra beståndens framtidsutsikter. Det hela kopplas sedan till Malmös problematik och förutsättningar. Materialinsamlingen har tagit avstamp i rapporten “The city of Melbourne’s future urban forest” (Kendal & Baumann 2016), vars metodik och slutsatser har studerats för att sedan sättas i relation till annan, liknande forskning som utförts inom ämnet. På så sätt har en bredare bild av hur olika städers problematik och arbetssätt ser ut uppnåtts. I en sammanställning pekas likheter och skillnader i de olika studiernas metoder ut. I denna sammanställning berörs även kritiska aspekter och klimatparametrar, vilka påverkar urbana träds välmående och fortlevnad. Dessa kritiska aspekter och klimatparametrar identifierades genom den inledande litteraturstudien. På detta sätt blir det tydligt att olika metoder genererar resultat med olika detaljeringsgrad och omfattning. De i huvudsak kvantitativa metoderna, som avhandlar många arter men få klimatparametrar, genererade generellt inte lika detaljerade resultat. De i huvudsak kvalitativa metoderna krävde dock som regel ett visst kvantitativt underlag, som sedan kunde byggas på med fler (ofta lokalt påverkande) klimatparametrar eller kritiska aspekter. Slutligen avhandlar denna uppsats huruvida de undersökta metoderna är applicerbara i Malmö, baserat på om Malmö innehar det underlag och de resurser som krävs för att utföra studier enligt respektive metod. De metoder med flest avhandlade parametrar och en högre komplexitet behövde generellt ett större underlag och mer resurser i form av både tid och expertis. Detta mynnade i ett resultat med högre detaljrikedom och klargörande information jämfört med de studier som använt sig av desto “grövre” metoder, vilket resulterat i mer generaliserande slutsatser.