Psykoterapi och identitetsförändring : - från kriminell till ickekriminell livsstil

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Ersta Sköndal högskola/S:t Lukas utbildningsinstitut

Sammanfattning:

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad. De har valt att gå i psykoterapi för att få hjälp att stoppa sitt kriminella beteende genom kontroll och prevention. Vidare att få bearbeta sina tidigare upplevelser och känslor samt få hjälp med återanpassningen till samhället; bli rehabiliterade. Psykoterapin påverkade och stärkte identitetsförändringsprocessen. Motiven för att tidigare välja kriminalitet var ett behov av att slippa ångest, maktlöshet, frustration, utsatthet och stämpling. Ytterligare skäl var få känna kicken, välbehaget och gemenskapen. Slutsatserna är att för att en förändring ska vara möjlig behöver den kriminella identiteten vara uppluckrad varför behandling under anstaltstiden sällan blir verksam. Det kriminella, mot förändringen konkurrerande, normsystemet behöver vara tillräckligt försvagat. Psykoterapin och psykoterapeutens plats i en identitetsförändringsprocess blir att vara ett stöd i den mest sköra fasen, i det vakum som uppstår när sociala band i övrigt är svaga och den nya identiteten ännu inte är tillräckligt stadigt förankrad. Den känslomässiga kopplingen till de behov och känslor som kämpar emot varandra i förändringsprocessen behöver benämnas och bearbetas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)