Valutaomräkning : en studie om redovisningen av valutaomräkning hos utländska dotterföretag

Sammanfattning: Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen. Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer. Redogöra för vilka metoder som används för omräkning av dotterföretag i utlandet, vilka ekonomiska konsekvenser valet av metod medför samt tänkbara orsaker till varför en metod väljs framför en annan. Undersökningen ska också utreda skillnader mellan tidigare lagar och rekommendationer som gällde till årsskiftet samt se hur dessa förhåller sig till IASB:s rekommendationer avseende redovisning av effekter av ändrade valutakurser som gäller från i år 2005. Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att behandla börsnoterade företag. Då olika länder tillämpar olika redovisningsprinciper har vi begränsat oss till en av de största normgivarna, IASB, eftersom svensk normgivning alltmer anpassar sig till denna internationella praxis. Vi kommer inte att behandla säkringsredovisning eftersom RR 8 och dess motsvarighet IAS 21 inte reglerar säkringsredovisning. Metod: Ett urval på ett tretiotal företag har vi kontaktat via telefon. En elektronisk enkät har sedan skickats ut till de lämpliga respondenterna. Intervjuer med insatta på vårt område har kompletterat undersökningen. Slutsatser: 91 procent av de tillfrågade har anpassat sin redovisning i enlighet med IAS regler. Det har framkommit att den enda omräkningsmetoden som inte använts av företagen är temporalmetoden. Den andra metoden som var ovanligt förekommande var current-non-current-metoden. Den dominerande metoden bland de tillfrågade företagen var dagskursmetoden som motsvarade 82 procent, följd av den monetära metoden med 27 procent. Majoriteten av de tillfrågade företagen tyckte inte att valet av omräkningsmetod medförde stora effekter på företagets resultat och ställning. Internationella rekommendationer var det vanligaste motivet bakom val av omräkningsmetod. Sedan kom praktiska synpunkter samt svenska rekommendationer och slutligen internredovisning inom koncernen. Enligt Peter Malmqvist var det främst praktiska överväganden som vägde tyngst vid val av metod, men endast 27 procent av företagen angav detta som motiv.