Feminismens skilda erfarenheter : Problematiken att kombinera islam och feminism för muslimska kvinnor i Sverige

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Till följd av att en muslimsk kvinna misshandlades i en förort till Stockholm på grund av att hon bar slöja, genomfördes den politiska manifestationen Hijabuppropet. Denna manifestation resulterade i att kvinnor uppmanades att beslöja sig i syfte att visa solidaritet för den misshandlade kvinnan, och muslimska kvinnor som en marginaliserad samhällsgrupp. Agerandet möttes med en stark kritik från bland annat den svenska kvinnorörelsen som menade att slöjan är anti-feministisk och representerar ett kvinnoförtryck som inte borde normaliseras i det svenska samhället. Detta fick gensavar från muslimska feminister som menade att deras erfarenheter blev exkluderade i debatten kring kvinnlig jämställdhet. Syftet för denna studie är att utifrån den teoretiska referensramen black feminism och postkolonial feminism problematisera denna påstådda exkludering, och att anlysera hur dessa kvinnor motiverar en lyckad kombination av att vara muslim och feminist i ett västerländskt samhälle. Med totalt 13 debattartiklar, krönikor och intervjuartiklar med muslimska kvinnliga feminister och andra icke-muslimska feministiska aktörer, har en kritisk diskursanalys genomförts. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysverktyg har diskursiva praktiker tolkats och kopplats till skapandet av sociala praktiker. Studien förhåller sig till vetenskapstraditionen kritisk realism då fokus ligger på att finna bakomliggande mekanismer som har förklaringsvärde till de sociala fenomen som undersöks. Analysen visar ett resultat där jämställdhetsdiskursen tolkas definieras av en hierarkisk social dominans, där den svenska kvinnorörelsen reproducerar en normativ feminism designad efter den vita medelklasskvinnans behov. Bedömningen görs att det existerar en exkludering av marginaliserade grupper inom kvinnorörelsen där minoriteten antas behöva anamma majoritetsgruppens värderingar vad gäller attityder till kvinnliga rättigheter och definition av frihet. Det existerar med andra ord en invärtes maktkamp inom den svenska feministiska rörelsen där idén om en universell feminism där samhällets samtliga kvinnor strävar efter unisona mål är problematisk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)