Pragmatisk förmåga hos barn i åldern 24-29 månader mätt med en svensk forskningsversion av Language Use Inventory (LUI)
Sammanfattning: Bakgrund Bedömning av pragmatisk förmåga hos barn förutsätter kunskap om när pragmatiska funktioner tillägnas. Idag finns inga etablerade riktlinjer för tidig pragmatisk utveckling. Detta har bidragit till att det saknas formella material för bedömning av pragmatiska svårigheter i Sverige. Syfte Studiens syfte var att undersöka pragmatisk utveckling hos svenska barn i åldrarna 24–29 månader mätt med den svenska forskningsversionen av Language Use Inventory (LUI). Föreliggande studie ämnade undersöka huruvida svenska LUI-versionen kan differentiera pragmatisk förmåga mellan åldersgrupperna (2;0–2;2 och 2;3–2:5) och om skillnader mellan flickor och pojkar kan urskiljas samt hur icke-verbal förmåga relateras till verbal förmåga hos dessa barn. Metod Föräldrar till 70 barn fyllde i en digital föräldraenkät av den svenska LUI-versionen. Deltagarna var hemmahörande främst i de norra delarna av Sverige. Enkäterna sammanställdes och analyserades utifrån exklusionskriterier, ålder, kön och gestanvändning. Resultat Resultatet indikerar på en förbättrad pragmatisk förmåga med ålder och att flickor presterar bättre resultat jämfört med pojkar. Signifikant skillnad på del 2 avslöjades för kön till fördel för flickor. Resultatet visade även tendenser på att gestanvändningen avtar med ökad verbal förmåga. Exklusionskriterierna beaktades men tillämpades inte för denna studie då de inte gav utslag på resultatet. Slutsatser Den aktuella studien bidrar till kunskap om pragmatisk utveckling mätt med svenska LUI-versionen avseende svenska barn i åldersgruppen 24–29 månader. Dessa kunskaper är ett viktigt steg på vägen till ökade möjligheter för klinisk bedömning av pragmatiska svårigheter men ytterligare studier är nödvändigt.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)