hantering av goodwill - En studie kring goodwillnedskrivning under lågkonjunktur

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag på att börsnoterade företag ska tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. En av de största förändringarna efter införandet av IFRS- förordningen är att vissa tillgångar nu skall värderas till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. En av de berörda tillgångarna är goodwill där företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden är i nuläget kommer goodwillvärdena i många fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebära negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill är dock inte helt problemfri, utan reglerna lämnar utrymme för subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna kan därmed ge anledning till att ifrågasätta redovisningens tillförlitlighet och relevans. Samtidigt finns det i litteraturen olika åsikter om investerare överhuvudtaget lägger någon vikt vid en sådan bokföringsmässig transaktion. Syfte: Det huvudsakliga syftet är att utreda om redovisningen kan anses ge en rättvisande bild av företagets goodwillvärde. Vidare syftar studien till att undersöka hur pass tillfredställande företagens redovisning är utifrån ett investeringsperspektiv. Avgränsningar: Studien kommer att avgränsa sin undersökning till noterade företag listade på OMX Stockholm. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod med abduktivt angreppssätt och intervjuat fyra företag och två finansanalytiker. Med problemställningen som bakgrund har studien valt företag där det finns en stor andel goodwill i balansräkningen. Analytiker anses vara det lämpligaste valet för att få investerares syn på redovisningen. Studien har med tanke på tidspress och avstånd till respondenter använt sig av telefonintervjuer. Resultat och slutsatser: Studiens slutsats är att redovisningen inte kan anses ge en rättvisande bild av företagens goodwillvärde. Det finns väldigt starka incitament i redovisningen där ett alltför stort inslag av subjektivitet skapar en ansenlig osäkerhet i goodwillvärderingen. Eftersom studien visar på att analytiker räknar bort goodwillvärdet påverkas inte denna intressegrupp av goodwillredovisningens brister. Det kan därmed konstateras att det ur ett investeringsperspektiv inte spelar någon roll att redovisningen kan anses medför brister i företagens goodwillvärde. Förslag till fortsatt forskning: En intressant väg för fortsatta studier kan vara att undersöka vilket regelsystem av avskrivning och nedskrivning av goodwill som intressenter föredrar. En annan intressant aspekt för fortsatta studier är att undersöka om företags investeringar i andra företag påverkas av vilket regelsystem för värdeminskning av goodwill som används.