13 Ghosts : En filmanalys av 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001)

Sammanfattning: Syftet och frågeställningarna med uppsatsen är att fastsälla vilka de betydelsebärande skillnaderna är i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gällande hur kvinnor framställs i aspekterna våld, scener med övernaturligt innehåll samt sexualitet. Syftet är även att ta reda på hur övernaturlighet och våldsscener skiljer sig från varandra mellan filmerna utan att väga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framställs i förhållande till männen med betoning på remaken.Teorier hämtas från Karen Boyle och Göran Bolins teorier om våld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, där sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen står i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angående populärkultur och andlighet.Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys, där Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat påvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare är mer stereotypa i sina framställningar. Analysen visar att kvinnors roll i scener med våld tenderar att sexualiseras, ofta har de inte samma mål med sina ockulta praktiker som männen samt att det har skett en stor ökning i nyinspelningen vad gäller objektifiering och sexuella anspelningar på kvinnokroppen. Det har även skett en stor ökning av scener med våldsinnehåll och det är dessutom ett brutalare sådant, samt att det övernaturliga ges betydligt mycket mer utrymme i remaken.Det kan i slutsatsen konstateras att filmer idag innehåller mer av allt inom de aspekter som jag hade för avsikt att undersöka i den här studien, och att detta i sin tur kan relateras till en något mer avtrubbad publik idag som möjligtvis kräver att filmer ska vara mer övertydliga i sin framtoning.