Akademiska kurser i polisiärt arbete : En kvalitativ undersökning om vilka som läser dessa kurser och varför

Sammanfattning: Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci & Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle & Abdullah 2015, Byrne & Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.