Klimatpåverkansbedömning av energieffektiva lösningar för byggnader - Jämförelse av klimatpåverkan från olika isoleringsmaterial och energisystem

Sammanfattning: Dagens samhälle står inför en stor klimatutmaning vilket ställer höga krav på alla branscher, inte minst bygg- och fastighetsbranschen. Byggnader och lokaler står idag för en tredjedel av Sveriges energianvändningen där 60 % går till uppvärmning. För att minska utsläppen från bostäder och lokaler har stort fokus lagts på byggnaders energianvändning under dess driftsfas. I takt med att byggnader blir mer energieffektiva flyttas klimatpåverkan från driftsfasen till det inbyggda materialet i byggnaden. Syftet med detta arbete är att undersöka den klimatpåverkan energisystemet bidrar till vid en förändrad isoleringstjocklek där klimatpåverkan från isoleringsmaterialet beaktas. För att uppfylla syftet genomförs i denna rapport en livscykelanalys på två kontorsbyggnader i Göteborg, projekterade av NCC. Livscykelanalysen har baserats på tidsupplösta energiberäkningar som inkluderar både ett nulägesperspektiv och ett förändringsperspektiv. Den miljöpåverkanskategori som studeras är global uppvärmningspotential (GWP) och uttrycks i CO2-ekvivalenter vilken relateras till den funktionella enheten, m2 och år. Som underlag för beräkningarna används miljövarudeklarationer samt tidsupplösta klimatdata framtagna av IVL svenska miljöinstitutet. Resultaten visar att det cellulosabaserade isoleringsmaterialet, applicerat på en byggnad, kombinerat med ett biobaserat fjärrvärmesystem och nordisk elproduktionsmix utifrån ett nulägesperspektiv, ger den lägsta klimatpåverkan. Vilket perspektiv som bör användas beror däremot på syftet med livscykelanalysen. Resultatet går inte att applicera på alla geografiska platser i Sverige, då alla fjärrvärmesystem idag inte är biobaserade. Hur långt det är värt att isolera en byggnad, utifrån ett klimatpåverkansperspektiv, beror på använt energisystem för värme och kyla, byggnadens konstruktion samt vilket perspektiv som appliceras. Det går även att konstatera att klimatpåverkan från isoleringen kommer att öka i betydelse då energianvändningen från byggnader fortsätter att minska.