Kommersiellt utnyttjande av barn på sociala medier : En analys av barns rätt till skydd mot skadligt arbete och ekonomiskt utnyttjande

Sammanfattning: De flesta människor är nog överens om att ett barns huvudsakliga sysselsättning ska vara att upptäcka och lära sig om livet genom bland annat självständigt lekande, en trygg uppfostran och utbildning. Ett barn ska helt enkelt få vara ett barn. Denna grundtanke låg bland annat bakom Sveriges första egentliga arbetarskyddsförfattning år 1881 som syftade till att minderåriga inte skulle utsättas för skadlig inverkan på hälsa, kroppsutveckling eller moral genom arbete. I dagens Sverige arbetar barn inte längre i farliga gruvor eller fabriker, men i stället finns det de som hävdar att barn utsätts för skadligt arbete på ett helt annat sätt.  Sociala medier är ett relativt sett nytt fenomen som visat sig vara en ekonomisk guldgruva när det kommer till reklamsamarbeten. Företag betalar så kallade influencers för att göra reklam för produkter eller tjänster på deras plattformar. Ett trick för att locka fler tittare som visat sig fungera är att använda barn i reklamsamarbeten. Detta kan emellertid anses kränka barnets rätt till skydd mot att utföra skadligt arbete samt att utnyttjas ekonomiskt. I Frankrike har man valt att definiera fenomenet som barnarbete och infört en ny lag där utnyttjande av barn under 16 år i kommersiella sammanhang på sociala medier kräver tillstånd från myndighet.  Detta arbete syftar till att undersöka vilka rättigheter barnet har vid kommersiellt utnyttjande på sociala medier och om dessa rättigheter verkligen tillvaratas i praktiken, samt undersöka huruvida det bör ske en regelförändring av nuvarande lagstiftning för att stärka barnets skydd. I arbetet används den rättsdogmatiska och den rättsanalytiska metoden för att utreda vilka rättigheter barn har när det kommer till arbete på sociala medier och för att undersöka vad barnets bästa är. Detta görs genom att granska bland annat gällande lagstiftning, doktrin och förarbeten men också genom att granska diverse artiklar för att tolka hur utbrett fenomenet med barninfluencers är. Vidare kommer den nya franska lagen att gås igenom för att användas som stöd i analysen där en de lege ferenda-diskussion kommer att föras.  I uppsatsen framgår att det finns både för- och motargument gällande frågan huruvida barnets nuvarande rättigheter faktiskt tillvaratas i praktiken. Att införa ett sanktionerat förbud för att stärka barns rättigheter skulle emellertid leda till många gränsdragnings- och tillämpningsproblem. Den omständighet som i synnerhet problematiseras i uppsatsen är just avsaknaden av forskning gällande hur barn påverkas av det kommersiella utnyttjandet, varpå det objektiva perspektivet i principen om barnets bästa är svår att angripa. En lösning som i stället syftar till att styra föräldrars handlande genom till exempel rekommendationer eller riktlinjer från myndighet vore därför mer önskvärt med hänsyn till de många svåra gränsdragningar som föreligger. Uppsatsen avslutas med en uppmaning till lagstiftaren att närmare utreda hur barns arbetsbelastning ser ut vid inspelning av material till sociala medier samt i vilken utsträckning barnet i ett senare skede har rätt till eller får tillgång till eventuell ersättning.