I epicentrum av världen och synden. Att vara ogift mor under 1900-talets andra decennium under modernitetens framväxt och i skuggan av en baptistförsamling.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att utifrån en enskild persons sociala situation som ogift mor undersöka hur hennes liv gestaltades. Med utgångspunkt i den ogifta modern Anette Larssons identitet undersöks hur ett liv formades under nittonhundratalets två första decennier i mötet med en stenhuggarmiljö på Sturkö i Karlskrona skärgård, och under påverkan av samhällets lagar och av moderniteten i ett framväxande demokratiskt samhälle samt av familjens och släktens frireligiösa kultur. Studien bygger på dokument från bland annat Arkivcentrum Syd, Blekinge museum, baptistförsamlingen i Karlskrona och dagstidningarna Blekinge Läns Tidning och Wecko-Posten. De teoretiska begrepp som används är den övergripande diskursen som innehåller moderniteten, samhällets lagar och etiska idéer i den frireligiösa rörelsen, genus och kön med fokus på den ogifta modern och den syndiga kvinnan, mötet och dialogen vad gäller stenhuggaridentiteten, egensinne och skötsamhet i samband med begreppet klass, samt sociala nätverk kring familj och släkt. Uppsatsens slutsats är att den ogifta modern Anette Larsson formande sitt liv i epicentrum av den moderna världen i en sekulariserad skötsam arbetarklass, men där samhällets lagar utgick från en religiös föreställningsvärld, där syndabegreppet var i fokus och skam- och skuldbelade kvinnan, men där den egensinniga stenhuggarkulturens hedersbegrepp, som byggde på ansvar och lojalitet, förminskade syndens konsekvenser