Ensamhet och exekutiva funktioner hos äldre.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd ensamhet och exekutiva funktioner hos äldre. Urvalet bestod av 98 ålderspensionärer mellan 65 och 75 år. Upplevd ensamhet mättes med Three-Item Loneliness Scale (TILS). Exekutiva funktioner mättes med nio olika test som avsåg mäta de tre processerna inhibering, shifting och uppdatering. Inhibering mättes med testerna Flanker, Simon och Stroop. Shifting mättes med Local Global, Color Shape och Number Letter. Uppdatering mättes med Letter Memory, Matrix Monitoring och Numerical 2-back. Andel korrekta svar samt responstid användes som utfallsvariabler. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalyser där signifikanta samband analyserades vidare i hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan upplevd ensamhet och responstid för Number Letter, där högre skattad ensamhet var associerad med längre responstid. Ensamhet förklarade 4% av variansen i responstid. Denna uppsats ger därmed stöd åt att det verkar finnas ett samband mellan upplevd ensamhet och nedsatt prestation bland vissa exekutiva funktioner, i detta fall shifting mätt genom responstid för Number Letter. Framtida studier bör undersöka detta vidare. Detta blir särskilt relevant med tanke på att världens befolkning blir allt äldre, tillsammans med det faktum att många äldre upplever ensamhet. Om upplevd ensamhet är associerad med försämrade exekutiva funktioner kan interventioner som syftar till att minska ensamheten vara till stor nytta både för den enskilda individen och samhället i stort.