Rutiner för kastrering av köttrastjurar på några sydsvenska gårdar

Sammanfattning: I en dikobesättning föds vanligen kalvarna i början på året och går sedan ute på bete under våren och sommaren. På hösten skiljer man ifrån tjurarna från korna i samband med att man stallar in i ladugården inför vintern. Den kommande våren är tjurarna som regel redo för att slaktas och släpps därför inte ut på bete. Det är därför inte så vanligt att man kastrerar sina köttrastjurar eftersom stuten har en längre uppfödningstid. I vissa fall kan det dock vara en fördel att kastrera köttrastjurarna. En stut har oftast högre grad av marmorering i köttet vid slakt än en tjur. Marmorering är vitt fett som är insprängt i muskulaturen och är den som anses vara smakbärande. Några slakterier ger idag en merbetalning för bra marmorerat kött. Stutar är också lättare att hantera än tjurar, man kan ha dem i samma grupp som kvigorna och man kan ha dem ute på bete. All kastrering i Sverige får endast utövas av en veterinär enligt svenska djurskyddsbestämmelser. Kastreringen sker alltid med ett kirurgiskt ingrepp under lokalbedövning, man använder även oftast ett långtidsverkande smärtstillande medel för att kalven inte ska ha ont efter ingreppet. Syftet med att ge smärtstillande till kalven är att man genom slutsatser från studier uppmärksammat att djuren känner smärta likt den som vi människor känner. Forskningen visar även att djuren äter mindre under det första dygnet efter kastreringen är utförd, dock visar även forskning att djuren återhämtar sig fort och påverkan på djurets hälsa är obefintlig. Kalvar som kastreras under 8 veckors ålder löper mindre risk att drabbas av komplikationer efter ingreppet som t.ex. inflammationer i såret, de är också mindre smärt- och stresspåverkade än kalvar som kastrerats vid en högre ålder. Sveriges djurskyddslag är en utav de striktaste av djurskyddslagar i världen, vårt regelsystem är utformat med tydliga ramar. Kastrering i flera andra länder, bland annat i USA har inte samma regelsystem och metoderna för att utföra ingreppet är flera. När man ska kastrera tjurar i USA får man använda sig av ett elastorband, en typ av gummiband som går ut på att man stryper blodtillförseln till pungen på tjuren så att den så småningom ramlar av utav sig själv. Det finns inget krav på att en veterinär ska utföra kastreringen utan djurskötaren kan själv välja den metod som passar denne bäst och djurskötaren får utföra ingreppet själv. Intervjuer har gjorts med fyra lantbrukare i södra Sverige som kastrerar sina köttrastjurar. Slutsatser av intervjuer var att samtliga gårdar hade en kastrationsålder på kalvarna som inte överskred 8 veckors ålder. Kastreringen utfördes av en veterinär enligt svensk djurskyddslag och djuren lokalbedövades innan det kirurgiska ingreppet. Samtliga gårdar utförde ingreppet i tillfälliga uppbyggda boxar eller i kalvgömma i ströbädden. Kalvarna återförenades så snabbt som möjligt med sina mödrar efter att ingreppet var utfört. Det är åldern på kalvarna som avgör när kastreringen skall utföras och det krävs en noggrann planering av avelsarbetet genom att planera lagom långa kalvningsperioder för att få lämpligt antal kalvar att kastrera vid varje tillfälle. Innan man bestämmer sig för om man ska kastrera sina köttrastjurar eller inte så är det viktigt att räkna på den kostnad som kastreringen medför i arbetstimmar och veterinärkostnader, för att se om det finns en lönsamhet i produktionen. Faktorer som påverkar är vilka möjligheter och begränsningar som finns på varje gård. Finns ett fåtal byggnader kan kastreringen vara lönsam för att man kan ha djuren i blandade grupper och inte behöver bygga några nya stall. En kastrering kan även vara lönsam i en produktion om slakterierna betalar ett högre pris för ett mer marmorerat kött, vilket är en förutsättning då en stut har en längre uppfödningstid än en tjur.