Leverförfettning hos mjölkkor och dess koppling till utfodring under sintidsperioden

Sammanfattning: Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energinta g och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL). Dock har kons lever en begränsad kapacitet att utsöndra VLDLs och om denna kapacitet överskrids lagras triglyceriderna in i levern vilket orsakar leverförfettning. Vid sista tiden innan kalvning minskar kons torrsubstansintag drastiskt vilket bidrar till omfattningen av den negativa energibalansen. Det är därför viktigt att i möjligaste mån upprätthålla torrsubstansintaget innan kalvning, vilket kan göras genom att öka det totala energiinnehållet i foderstaten. Dock ska en foderstat med högt energiinnehåll inte utfodras under hela sintidsperioden då det ökar risken för en kraftig hullökning hos kon. Överhull är en annan viktig orsak till leverförfettning. En ko i överhull mobiliserar större mängder fettsyror från fettvävnaden vilket ökar risken för leverförfettning. En rad fodertillskott har utvärderats som potentiella substanser för att förebygga eller behandla leverförfettning. Kolin och propylenglykol är de tillskott som visat sig ha effekt på koncentrationen av fettsyror i plasman samt andelen inlagrade triglycerider i levern.