Delaktighet och skydd - Två (o)förenliga världar? : En kvalitativ studie om barns möjlighet till delaktighet och skydd i tingsrättsdomar där det förekommit uppgifter om våld

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR; Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR

Författare: Niklas Lodén; Felicia Vikström; [2018]

Nyckelord: familjerätt; barn; delaktighet; våld;

Sammanfattning: Vid en bedömning av barnets bästa ska domstolen enligt föräldrabalkens 6 kap. 2a§ särskilt fästa avseende vid tre aspekter: barnet har rätt till en god och nära kontakt med båda föräldrar, barnet har rätt till skydd och hänsyn ska tas till barnets egen vilja. I familjerättsliga mål där det förekommit våld ställs möjligheten att förena dessa aspekter på sin spets. Denna kvalitativa dokumentstudie ämnar följaktligen undersöka på vilket sätt barn och vad som är till deras bästa framställs av tingsrätten i vårdnadsmål där det förekommit uppgifter om våld, med fokus på vilken möjlighet till delaktighet och skydd barnen erbjuds. Det empiriska materialet har bestått av tjugo tingsrättsdomar och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. För att problematisera barns möjlighet till delaktighet har studien tagit sin teoretiska utgångspunkt i barndomssociologin. Där även Leena Alanens (1992) begrepp familialisering och Lotta Dahlstrands (2004) delaktighetsstege har utgjort viktiga verktyg vid analysen. Studien visar på att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar är mer framträdande i tingsrättens resonemang om barnets bästa än barns behov av skydd. Detta trots att studien behandlar tingsrättsdomar med uppgifter om våld. Vidare menar vi på att barn i flera fall osynliggörs som egna individer med egna åsikter då familjen används som tolkningsram. Föreställningar om att barn är lojala sina föräldrar och kan underlåta att berätta eller ljuga för sina föräldrars skull hindrar tingsrätten från att tillmäta barnens vilja betydelse. Barnens kronologiska ålder tycks även vara knuten till barnens grad av delaktighet i domarna. Små barn under fem år ges ingen röst i domarna medan äldre barn i tonåren i flera fall får fullt gehör för sin vilja.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)