Andelsbaserad gräsrotsfinansiering och spridningsförbudet - En studie om hur spridningsförbudet i 1 kap. 7 § aktiebolagslagen påverkar kapitalanskaffningen i privata bolag

Sammanfattning: Gräsrotsfinansiering används av allt fler privata bolag för att finansiera sin verksamhet. Den digitala utvecklingen har medfört att bolag med hjälp av digitala plattformar kan nå ut till en betydande personkrets med erbjudande om att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper. Eftersom de presumtiva investerarna inte sällan är privatpersoner har behovet av traditionella finansiärer som banker och andra professionella aktörer minskat och användningen av denna finansieringsmetod ökar kraftigt, både i Sverige och internationellt. Även om utvecklingen på flera sätt kan anses positiv väcker den emellertid frågor i förhållande till den aktiebolagsrättsliga regleringen. Enligt 1 kap. 7 § ABL lyder privata bolag och dess aktieägare under ett spridningsförbud, innebärande att dessa inte får försöka sprida bolagets värdepapper genom annonsering eller på̊ annat sätt. Uppsatsen undersöker om bestämmelsen hindrar privata bolag från att använda finansieringsmetoden för kapitalanskaffning. Inte obetydliga tolkningsproblem framträder på grund av att förbudet infördes i en tid som jämfört med dagens förhållanden var präglad av tekniska begränsningar. Finansieringsmetoden har ännu inte prövats av rättstillämpningen och förarbeten ger sparsam vägledning. Resultatet ger vid handen att rättsläget inte är tillfredställande utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, något som i sig kan hindra finansieringsmetoden att växa i Sverige. Övervägande skäl talar emellertid för att privata bolag inte får marknadsföra emissionserbjudanden på det sätt som vanligen sker på plattformarna. Från lagstiftarens håll visas trots detta en passiv hållning inför möjligheten att många svenska bolag idag begår överträdelser av bestämmelsen. Möjligen kan detta förklaras av att det på regeringsnivå finns en ambition om att gräsrotsfinansiering ska växa i Sverige. Som ett led i detta har Finansdepartementet föreslagit att plattformarna ska regleras i syfte att stärka förtroendet för finansieringsformen och skyddet för investerarna. Uppsatsen visar dock att dessa lagstiftningsinitiativ inte är tillräckliga: en reglering av plattformarna föranleder ingen mer restriktiv tolkning av bolagens och aktieägarnas åtgärder i förhållande till spridningsförbudet. Tvärt om framträder en risk för att metoden blir tillåten och otillåten på samma gång. För att undanröja de befintliga osäkerheterna och öka rättssäkerheten för aktörerna som använder, eller som överväger att använda gräsrotsfinansiering, analyseras vilka konkreta åtgärder som kan vidtas framgent.