Public affairs i kommunal planering

Sammanfattning: Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete. Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare. Utgångspunkten är ett samarbete mellan en kommun och en konsultbyrå inom public affairs i Stockholmsförhandlingen. Syftet är att undersöka kommunikationskonsultens roll, vilka möjligheter och varför det finns ett behov i den kommunala planeringen. För att kunna besvara mina frågeställningar föregås arbetet av litteraturstudier om planeringen som politisk aktivitet, det demokratiska styrelseskicket, den kommunala planeringen, lobbying och public affairs samt politisk konsultverksamhet. Sedan följer min empiriska studie som är baserad på fem intervjuer med konsulter inom public affairs, och tjänstemän från kommun och Regeringskansliet. Teori och empiri sammanvävs i analysen för att försöka besvara arbetets syfte och frågeställningar. Arbetet avslutas med en diskussion om resultat och metodval samt en slutsats. Huvudresultatet som presenteras i slutsatsen blev att kommunikationskonsulter kan möjliggöra ett bättre samtal med medborgare, något som inte överensstämmer med den kritik som teoridelen lyfter fram.