Oskars första år i grundskolan. En kvalitativ studie med fokus på hur Oskars lärare och elevassistent arbetar, för att han som elev med intellektuell funktionsnedsättning skall vara delaktig

Sammanfattning: Syfte Syfte med studien är att belysa en lärares och en elevassistents förhållningssätt och arbetssätt i relation till lärandemiljö i delaktighet och kunskapsutveckling för en elev med intellektuell funktionsnedsättning. Teori Vygotskijs teorier om att samspel i interaktion med andra lägger grunden för barns kunskapsutveckling, ligger som grund för beskriven studie, i vilken det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, är inkluderat. Inom KoRP fokuseras komplexiteten i sam-spelet mellan den enskilde eleven, verksamheten och organisationen. Dessa två teorianknytningar kan sägas representera det sociokulturella perspektivet i föreliggande studie. Även dilemmaperspektivet ingår i beskriven studies teoretiska ramverk. Metod Forskningsansatsen är kvalitativ och metoden en fallstudie, i vilken de etnografiska redskapen deltagande observationer och intervjuer har använts. Syftet med vald ansats och metod är att försöka förstå elevens situation och möjlighet till deltagande samt lärarens och elevassistentens förhållningssätt och arbetssätt. Resultat För studiens informanter innebär begreppet delaktighet, att vara tillsammans med och delta i gemensamma aktiviteter. Studiens resultat visar att Oskar delar av skoldagen är delaktig i social samvaro och under lektionstid samt att en synlig kunskapsutveckling skett under Oskars första skolår. Faktorer av betydelse för att ge förutsättningar för delaktighet och kunskapsutveckling, är att det råder en positiv inställning till inkludering och en acceptans för olikheter, samt ett möjliggörande till deltagande i aktiviteter och anpassning av aktiviteterna efter elevens förutsättningar. I studien poängteras betydelsen av att tro på elevens förmåga samt att utmana elevens proximala utvecklingszon. Betydelsefullt är, att det omgivande stödet ges utifrån elevens behov och på ett sätt som uppmuntrar självständighet och möjliggör direkt interaktion mellan elev med intellektuellt funktionsnedsättning och elevens kamrater tillika med undervisande lärare. Det visar sig i studiens resultat att behov finns av samverkan mellan olika professioner samt att mer tid skapas till planering för att kunna anpassa verksamheten så att eleven får förutsättningar för optimal kunskapsutveckling och delaktighet. Informanterna uttrycker att de inte har tidigare erfarenhet av att arbeta inkluderande med elever med intellektuell funktionsnedsättning och att mer kunskap inom detta ämnesområde är behövlig. Dock visar studiens resultat exempel på didaktisk förmåga att möjliggöra delaktighet för Oskar. Specialpedagogiska konsekvenser: Studiens resultat visar på betydelsen av handledning och stöd till undervisande lärare och elevassistenter. Speciallärarens roll kan vara att bidra med sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta med elever med intellektuell funktionsnedsättning, att synliggöra forskning inom området, men också att stärka lärarnas tro på betydelsen av sina tidigare erfarenheter och didaktiska kunskaper.