Sociala berättelser i praktiken : En studie om att använda sociala berättelser med elever i behov av särskilt stöd

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns. Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats. Jag vill visa på användandet av sociala berättelser utanför autismspektra. Aktionsforskning har jag funnit som lämplig metod, eftersom jag haft tillträde till forskningsarenan som lärare i olika skolor. I mitt insamlande av material har Birgitta Anderssons bok Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal (2000) varit vägledande. Birgitta Andersson är den som har introducerat användandet av sociala berättelser i Sverige. Mitt empiriska material har insamlats från tre olika fall där eleverna varit i olika situationer, haft olika förutsättningar, befunnit sig i olika åldrar och deras problembild har sett olika ut. Effekten av de tre använda sociala berättelserna har delvis varit måluppfyllande, och slutsatsen är att sociala berättelser kan användas utanför de autistiska spektra som det tidigare forskats kring. Jag anser att sociala berättelser är ett verktyg som kan användas som problemlösare i många situationer och med stor mångfald hos användarna.