Frågor kring bolagisering av idrottsföreningar med inriktning på skatterätt

Sammanfattning: I dagens, och framförallt morgondagens, alltmer professionella svenska idrott krävs nyare metoder för att möta en allt hårdare konkurrens. Som inom så många andra områden krävs allt större ekonomiska resurser för att upprätthålla en marknadskraftig kvalitet, och det är i ljuset av just ekonomins enorma betydelse som fler och fler klubbar i Sverige redan har, eller överväger att inom en snar framtid, utnyttjat möjligheten att bolagisera hela eller delar av verksamheten. Sedan ett par år är det enligt Riksidrottsförbundets stadgar tillåtet att inom ramar som specialidrottsförbunden specificerar bolagisera den idrottsliga verksamheten, främst alltså för att lättare skapa långvariga ekonomiska band med investerare. Grundkravet för idrottsaktiebolaget är att den ideella föreningen innehar röstmajoriteten i bolaget. För dessa idrottsaktiebolag är behandlingen, både bolagsrättsligt och skatterättsligt, väsentligen skild från dom förmåner som den ideella föreningen åtnjuter. Främst är bolaget skattepliktigt för både inkomstskatt och moms, samt har mycket små möjligheter att erhålla bidrag från stat och kommun eller hjälp med kostnader för polisbevakning av sina evenemang. Dessutom omgärdas bolagiseringen av flera angränsande problem som exempelvis berör hanteringen av kapital mellan bolag och aktieägande förening, artistskatt, röstmajoriteten i bolaget och den nyligen införda elitlicensen för föreningar i allsvenskan och superettan i fotboll. Sammanfattningsvis kan man konstatera att omstruktureringarna inom spetsidrotten knappast är ofrånkomliga och att problemen runt omkring är väldigt skilda, men inte sällan är av tämligen enkel natur och kommer att finna sina lösningar ju närmare framtiden vi kommer.