Hur kan man begränsa spridningen av allvarliga växtskadegörare? : en studie som belyser riskerna med importerat växtmaterial och plantskolors och handelsträdgårdars attityd kring problematiken

Sammanfattning: Importerat växtmaterial ser man i de flesta plantskolor och handelsträdgårdar. Det är något som är nödvändigt för att de ska kunna tillgodose kundernas alla önskemål. Med importerat växtmaterial tillkommer risken att på samma gång introducera nya växtskadegörare till Sverige. Dessa växtskadegörare kan i sin tur göra mycket stora skador på både trädgårdsväxter och i skogsbruk vilket kan få både kulturella och ekonomiska konsekvenser. I värsta fall kan en art näst intill utrotas helt. Ett exempel på detta är almsjukan som sprids med almsplintborren och som gjort att större delen av södra Sveriges almbestånd dött. På senare tid ser vi också hästkastanjer vissna under sensommaren till följd av kastanjemalen som kommit hit genom handeln. Handeln med importerat växtmaterial styrs av EU:s gemensamma lagstiftning och det gör den genom att fastställa regelverk för hur växtmaterial ska hanteras gällande produktion, transport, märkning m.m. Enligt regelverket är det förbjudet att sprida allvarliga skadegörare till områden och länder där de inte redan är etablerade. Trots att det finns regler och förordningar om hur importerat växtmaterial ska hanteras så förekommer det trots allt att man hittar nya allvarliga skadegörare i bl.a. plantskolor och handelsträdgårdar. Detta betyder att det finns brister i systemet med handeln av importerat växtmaterial. Det ger oss också en varning om att man behöver se över det förebyggande arbetet mot att få in nya skadegörare i landet. Syftet med denna studie är därför att ta fram förslag på vad man kan göra för att begränsa spridning av allvarliga växtskadegörare samt belysa riskerna som finns. För att få en bättre insikt ska studien ta reda på hur plantskolor och handelsträdgårdar ser på problematiken och samtidigt ta reda på vilken attityd dessa har. Studien baseras i huvudsak på ett kvalitativt arbetssätt med intervjuer av plantskolor och handelsträdgårdar som grund. Sex plantskolor och handelsträdgårdar från södra Sverige i olika storlek ingår i studien. Resultatet av studien visar att det finns stora risker med importerat växtmaterial och att det finns problem i handelskedjan att lösa. Det finns ett antal främmande växtskadegörare som utgör ett hot mot Sverige om inga förbättringar görs. Ett exempel på ett möjligt hot är den asiatiska långhorningen som kan komma in i Sverige med populära prydnadsväxtarter. Både litteratur från myndigheter och organisationer har tillsammans med intervjuresultat från plantskolor och handelsträdgårdar gett exempel på problem och även lösningar på dessa. Myndigheter som Jordbruksverket uppger t.ex. att de har problem med informationsspridning och omvärldsanalys. Det har också kommit fram att kemikalieinspektionen som bl.a. godkänner växtskyddsmedel tar för lång tid på sig vilket innebär problem för odlaren. Plantskolor och handelsträdgårdar har uppgett att det finns problem med kontroller av växtmaterialet, vilket innebär att smittor kan spridas. Det som både plantskolor och vissa organisationer bl.a. rekommenderar är de förebyggande åtgärderna såsom att använda inhemskt producerade plantor och att plantera med variation. Plantskolorna belyser främst vikten i att ha bra kontroller av växtmaterialet. Studien visar därför att attityden hos plantskolor och handelsträdgårdar är seriös och att det finns möjligheter till förbättring.