Mellan studentfabrik och revolthärd: en idéhistorisk undersökning av målstyrning och kritiskt tänkande i massuniversitetets gryning

Sammanfattning: Den högre utbildningens mål uttrycker vilka kunskaper, färdigheter och attityder som den studerande skall ha förvärvat efter genomförd utbildning. I både dagens högskolelag samt i 1977 års finns ett mål om att den studerande ska utveckla en förmåga att tänka kritiskt. Varför och under vilka omständigheter tillkom detta mål? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det omfattande reformarbete som präglade den högre utbildningen under det sena 1960-talet samt de intensiva debatter som omgärdade detta arbete. Reformarbetet och i viss mån debatterna är en viktig bakgrund till 1977 års högskolelag. I efterdyningarna av 68-års studentprotester och UKAS-debatter, gav 1968 års utbildningsutredning ut debattskriften Mål för högre utbildning vars uttalade syfte var att skapa en debatt om vilka mål som skulle prägla den högre utbildningen, en debatt som sedan skulle vägleda utredningens fortsatta arbete med målen. I skriften gavs målet om kritiskt tänkande stort utrymme och gav upphov till en omfattande offentlig debatt. Källmaterialet utgörs av den nämnda debattskriften och dess förarbeten samt en undersökning av debattskriftens mottagande i dagspressen. Även en undersökning av orsakerna till debattskriftens publicering görs. Källmaterialet har samlats in vid Riksarkivet i Stockholm samt vid Lunds universitetsbiblioteks tidningssamling.