Hur skapas entreprenörkulturer? : en studie av Hamrångebygden i norra Gävle kommun

Sammanfattning: Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse. Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården. Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera. Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden. Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen. Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt. I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.