“Jag är väl, typ, anställningsbar?” Studenters upplevda anställningsbarhet och deras attityder till artificiell intelligens i relation till personliga egenskaper

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka det potentiella sambandet mellan studenters upplevda anställningsbarhet och deras attityder gentemot artificiell intelligens. Detta område är av intresse att undersöka av flera skäl, särskilt eftersom artificiell intelligens är ett fenomen som i dagsläget är väldigt omtalat. Artificiell intelligens kan uppfattas som ett potentiellt hot, men även som en möjlighet, mot studenters upplevda anställningsbarhet. Det var av intresse att undersöka detta potentiella samband i relation till personliga egenskaper, specifikt upplevd self-efficacy, neuroticism och samvetsgrannhet. Därav var forskningsfrågan ”hur ter sig relationerna mellan studenters upplevda anställningsbarhet, attityder gentemot artificiell intelligens, upplevda self-efficacy, neuroticism och samvetsgrannhet?”. För att undersöka detta valdes det att göra en enkätundersökning. Denna enkät delades ut till ett randomiserat urval av respondenter som studerar vid Lunds universitet. Resultaten indikerade att det inte fanns något samband mellan studenternas upplevda anställningsbarhet och attityder gentemot artificiell intelligens. Däremot fann studien att både neuroticism och samvetsgrannhet korrelerade positivt med upplevd anställningsbarhet. Dessutom hade studenterna generellt sett en mer positiv attityd gentemot sig själva än artificiell intelligens. Slutligen påverkade ämnesområde ens attityd gentemot artificiell intelligens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)