Intersektionalitet i klimatfrågan - En kritisk diskursanalys av Parisavtalet

Sammanfattning: Parisavtalet togs år 2015 fram i syfte att bromsa den globala temperaturhöjningen, som skapats till följd av utsläpp av växthusgaser, till under 2 grader Celsius (UN, 2015). Utifrån teorin intersektionalitet genom maktasymmetriaxlarna ras/etnicitet, kön, klass, nationalitet/stat samt ålder analyseras i denna uppsats om dessa inkluderas och/eller exkluderas samt vilka som kommer till tals i Parisavtalet. Den metodologiska inriktningen för analysen är en kritisk diskursanalys framtagen av Fairclough, där fyra steg identifieras (Fairclough 2009, s. 167). Det första steget identifierar ett socialt problem som för denna uppsats är klimatförändringarna, det andra steget lyfter faktorer som hindrar problemet från att uppmärksammas och det tredje steget reflekterar över om den sociala ordningen behöver problemet. I det fjärde steget tas eventuella lösningar fram där vi identifierat intersectional environmentalism, som verkar för att bekämpa orättvisor samt att klimatkrisen bör ses som ett socialt problem där social stöttning krävs som lösning.