Samspel, gemenskap och delaktighet : En kvalitativ intervjustudie om inkludering av nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen

Sammanfattning: Uppsatsen syfte är att öka kunskapen om vilka olika arbetssätt lärare använder för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration från en fenomenologisk livsvärldsansats. Genom en kvalitativ forskningsintervju med grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och sedan kategoriserats. De tre teman som resultatet består av är: verktyg för inkludering, svårigheter vid inkludering och vikten av samhällskunskapsämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori och utifrån detta perspektiv har resultatet analyserats och teoretiska tolkningar har skapats. Resultatet i undersökningen visar att lärarna använder sig av flera olika verktyg för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Det framkommer att inkludering är ett svårtolkat begrepp som är väldigt beroende av individen vilket betyder att inkludering kan se väldigt olika ut. Samarbete med studiehandledare, ämnesövergripande arbetssätt, digitala verktyg, placering, att skapa förförståelse hos eleverna, gemenskap och samspel är alla viktiga delar i inkluderingsprocessen. I resultatet tas även svårigheter vid inkludering upp och dessa är bland annat abstrakta ämnesbegrepp, brister i svenska språket, svårigheter vid socialt samspel, missförstånd, elevernas olika erfarenheter, elevernas verklighetssyn, samhällskunskapsämnets breda innehåll och det faktum att ämnet är kontextbundet. Lärarna i studien är eniga om att samhällskunskapsämnet är en viktig del av de nyanlända elevernas inkluderingsprocess i det svenska samhället.