"Jag lyckades inte i rollen som den duktiga flickan" : En kvalitativ studie om tio före detta kriminella, dömda kvinnors livsberättelser och upplevelser av kriminalitet.

Sammanfattning: Denna studie redogör för tio före detta kriminella, dömda kvinnors livsberättelser. Med utgångspunkt i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer tar vi reda på hur kvinnorna påbörjade deras kriminalitet och hur de lyckades avsluta den kriminella perioden. Studien riktar sig även in på hur kvinnorna själva såg på sina identiteter samt vilka upplevelser av konsekvenser en kriminell livsstil haft på dessa kvinnor. Den fenomenologiska metodansatsen valdes för att få en djupare inblick i kvinnornas subjektiva upplevelser av kriminalitet. Resultatet från samtliga intervjuer har analyserats med hjälp av Hirschis social kontrollteori, Beckers teori om stämpling samt Goffmans teori om stigmatisering, roller och identitet. Resultatet visar att de potentiella faktorerna till att kvinnorna påbörjade en kriminell livsstil var på grund av deras uppväxtförhållanden, bekantskaper och psykisk ohälsa. Den största bakomliggande faktorn i den kriminella livsstilen var för nio av tio kvinnor ett missbruk. Skälen som angavs vid avslutandet av en kriminell livsstil var bland annat motivation, stöd och en högre grad av empati till sina närstående samt när kvinnorna nått sin personliga botten och fått nog av sin kriminella period och missbruk. Samtliga kvinnor har idag lyckats bryta de kriminella vanorna, lyckats skapa nya relationer och stärkt sina sociala band. När det gäller kvinnornas identitet visar resultatet att de under deras återberättande haft en negativ inställning till en kriminell livsstil samt att den påverkat deras självbild. Slutligen, vid talandet om upplevelser kring könsskillnader framställer kvinnorna den kriminella världen som mansdominerad. Utifrån kvinnornas egna åsikter tycks kriminalitet associeras med det manliga könet och att en kvinna i större utsträckning betraktas som en normbrytare om hon utför kriminella handlingar.