Historieläroböcker i ett heteronormativt samhälle - En kvalitativ innehållsanalys av tre svenska historieläroböcker

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av heteronormativitet i tre svenska historieläroböcker. Denna undersökning ska även bidra till en förståelse av heteronormativitet i den svenska skolan och ge ett perspektiv på vilkas historia som uppmärksammas i historieundervisning. Detta syfte uppnås genom att besvara följande frågeställningar: Hur förekommande är heteronormativiteten i de tre svenska historieböckernas skildring av sexualitet och familj? Hur kommer denna heteronormativitet till uttryck? Primärmaterialet består av avsnitt från tre läroböcker för gymnasiekursen historia 1b: Perspektiv på historien 1b, Alla tiders historia 1b, samt Historia 1b: den lilla människan och de stora sammanhangen. Dessa undersöks med hjälp av Chad Nelsons och Robert H. Woods Jrs tillvägagångsmall för kvalitativ innehållsanalys för att söka efter heteronormativitet i form av dikotomisering, assimilering, osynlighetsgörande, hierarkisering, stereotypisering, samt patologisering. Tolkningen av heteronormativitet är baserad på Fanny Ambjörnssons och Tiina Rosenbergs definitioner av queerteori, vilket är uppsatsens teoretiska perspektiv. Heteronormativitet kan förekomma på flera olika sätt i samhället. Ett exempel på hur det kan synas är genom att icke-heterosexuella inte har samma juridiska rättigheter som heterosexuella, ett annat exempel är att människor har en negativ attityd till icke-heterosexuella. Uppsatsens resultat visar att heteronormativitet förekommer i historieläroböckerna men hur den visar sig skiljer sig mellan böckerna. Dessutom är heteronormativitet inte lika vanligt i alla tre historieläroböckerna. Heteronormativitet är särskilt förekommande i form av osynlighetsgörande, assimilering och hierarkisering.