Mellan integration och kulturell mångfald? : En kvalitativ studie av ett stadsdelsbibliotek i Uppsala

Sammanfattning: Enligt IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att främja kulturell mångfald. Samtidigt påvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlängd arm i den så kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som präglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger Säljö i Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv och Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Teorin betonar kulturella och sociala aspekter i läroprocessen. I den vardagliga mellanmänskliga interaktionen kommunicerar man via kulturella redskap och dessa kulturella redskap är uppsatsens huvudsakliga studieobjekt. Studiens empiri består av fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier anställda vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och studien arbetar utifrån frågeställningarna hur bibliotekarierna menar att de förhåller sig till Stadsdelsbibliotekets mångkulturella arbete, hur bibliotekarierna beskriver bibliotekets mångkulturella verksamhet och hur bibliotekarierna ser på bibliotekets uppdrag och roll gentemot invandrare. Informanternas utsagor har tolkats utifrån sociokulturella analytiska begrepp. Vilken kontext arbetar bibliotekarierna i, hur handlar bibliotekarierna i förhållande till kontexten, hur kommunicerar de med den invandrade lokalbefolkningen och genom vilka kulturella redskap kommunicerar de. Studiens resultat visar att bibliotekets verksamhet för invandrare baseras på de lokala behoven och att bibliotekarierna använder sig av språkliga-, kulturella-, sociala- och digitala kompetenser i sitt dagliga arbete. Dessa kompetenser fungerar som kulturella redskap som bibliotekarierna kommunicerar genom. Jag påvisar ytterligare att det inte finns någon motsättning mellan kulturell mångfald och ett integrationsarbete, tvärtom visar dessa istället tjäna varandra. I min slutdiskussion argumenterar jag för att bibliotekarier som verkar i en mångkulturell kontext bör få kontinuerlig fortbildning för att stärka dessa kompetenser som har visat sig verka underlättande i arbetet med mångkultur och integration.