Läser jag bättre eller minns jag bra? : Grundskoleelevers förmåga till ordavkodning vid upprepad mätning och förekomst av igenkänningseffekt i LäSt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för psykologi (PSY)

Sammanfattning: Ungefär 20% av befolkningen uppfyller kriterier för läs- och skrivsvårigheter. För att kunna hjälpa elever som uppvisar svårigheter av denna typ behövs reliabla och valida testinstrument. LäSt är ett normerat svenskt lästest som är väl använt på nationell basis i syfte att mäta barns förmåga till ordavkodning. Avkodning innefattar en koppling mellan enskilda bokstäver och ord till deras korrekta språkljud vid uttal, och utgör således en central teknisk del av läsning. Evidens finns för att olika typer av psykologiska test, däribland lästest, uppvisar en igenkänningseffekt varigenom elevers prestation på dessa test ökar till följd av upprepad administrering. Syftet med den aktuella studien är att undersöka huruvida LäSt uppvisar en igenkänningseffekt vid upprepad administrering till ett urval av elever i årskurs 4 och 6.  Sammanlagt deltog 92 elever från 4 skolor i Sverige. De genomförde LäSt vid tre separata tillfällen under ett tidsintervall på 8 veckor. Testning 1 skedde vid vecka 1, testning 2 skedde vid vecka 2, och testning 3 skedde vid vecka 8.  En signifikant igenkänningseffekt hittades som tyder på att elevers resultat på LäSt förbättrades över tid. Det fanns ingen skillnad i igenkänning mellan pojkar och flickor, elever i årskurs 4 och årskurs 6, eller enspråkiga och flerspråkiga elever. En signifikant skillnad i igenkänning fanns mellan de elever som hade allra lägst avkodningsförmåga (poor decoders)och de elever som hade en mycket hög avkodningsförmåga (good decoders). Poor decoders uppvisade en starkare igenkänning på deltestet ord än good decoders. Ingen sådan effekt fanns för deltestet non-ord.  Dessa resultat indikerar att elevers prestation på LäSt kan förbättras över tid till följd av igenkänning av testmaterialet. Detta påverkar hur man bör tolka individers resultatutveckling vid upprepad testning och hur ofta det är lämpligt att använda LäSt på en och samma elev. Dessa resultat och deras implikationer diskuteras i relation till tidigare forskning. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)