Det tecknade jaget : gymnasieelvers tolkningar, upplevelser och diskussioner av grafiska självbiografier ur ett normkritiskt perspektiv

Sammanfattning: Föreliggande studie syftade till att undersöka hur de två grafiska självbiografierna Festens charmigaste tjej (2018) och Var ska jag lägga mitt huvud? (2015) upplevs och tolkas av gymnasieelever samt vilka normer som upptäcktes och hur de reagerade på dem. Vi samlade in vårt material genom aktionsforskning som innebar tre undervisningspass och tre gruppintervjuer. Materialet analyserades sedan utifrån El Refaies och Ernsts berättarstrategier samt Tengbergs läsarter. Studien visade att eleverna upplevde grafiska självbiografier som ett tilltalande medium i och med det självbiografiska samt dess text- och bildförhållande. Vidare visade studien att normer kopplade till genus, sexualitet, klass, etnicitet och nationalitet och mer specifikt tvåsamhet, kropp, utanförskap, kultur, identitet och utseende genom de särskilda berättarstrategierna blev tydliga för eleverna. Således kunde normernas orsaker och konsekvenser diskuteras och ifrågasättas. Studien visade också att det tecknade jaget hade inflytande på eleverna då de relaterade och förstod karaktärernas situation och känslor. Därigenom kunde eleverna utveckla djupare självinsikt och förståelse för andra människors erfarenheter.