Goniometrimätning i karpus och kotled på häst med manuell och digital goniometer

Sammanfattning: Skäl att utföra studien: Radiografi har länge använts som ”Gold Standard” vid mätningar av ROM. Då radiografi både är dyrt, tidskrävande och utsätter patienter och personal för strålning behövs en objektiv och validerad metod för att mäta ROM som saknar radiografins nackdelar. Goniometri är en mät-metod som är billig, snabb och saknar skadlig påverkan på patienter och per-sonal. På humansidan är goniometri en validerad metod men tekniken är inte validerad på hästar. Mål: Att undersöka mätsäkerheten hos en digital goniometer vid mätning av maximal passiv flektion i karpus och kotled på häst. Målet var också att un-dersöka dess användarvänlighet. Metoder: Studien består av tre delar; 1) jämförande mätningar med en digital och en manuell goniometer i maximal passiv flektion i karpus och kotled på tio vakna hästar; 2) jämförande mätningar med en digital goniometer på se-derad häst med flekterad och belastad kotled samt på radiografiska bilder av samma led och vinklar; 3) intra- och interbedömarreliabiliteten för en manuell och en digital goniometer räknas ut för alla utredare enskilt samt för hela stu-dien; 4) de båda goniometrarnas användarvänlighet utvärderades genom en enkät. Intraclass Correlation Coefficient (ICC) eller P-värde användes vid analys av data. Resultat: 1) Signifikanta skillnader i ROM registrerades i karpus (17°) och kotled (10°) vid jämförande mätning med en manuell och en digital gonio-meter. (P <0,001), 2) på flekterad kotled registrerades 3° skillnad och på flekterad kotled registrerades 2° skillnad vid jämförande mätningar på se-derad häst med radiografiska bilder, 3) interbedömarreliabiliteten för karpus var bra (ICC 0,77-0,77) och för kotled låg (ICC 0,25-0,39). Intrabedömarre-liabiliteten för kotled var bra till mycket bra (ICC 0,66-0,90) och för karpus låg till mycket bra (ICC 0,33-0,81), 4) Resultatet visar att den digitala goni-ometern EasyAngle enligt studien var lättare att lära sig använda och en-klare att använda än den manuella goniometern samt att utredarna kände sig något tryggare med att använda EasyAngle. De båda goniometrarna skiljde sig inte nämnvärt i hur utredarna upplevde noggrannheten och tillförlitlig-heten. Slutsats: En digital goniometer är ett lovande verktyg vid mätningar av kar-pus och kotled i maximal passiv flektion på häst om den används av samma person. Mer studier behövs dock för att validera metoden ytterligare.