Principen om dold samäganderätt : Tillämpning på fast egendom

Detta är en Kandidat-uppsats från Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle; Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Författare: Maria Hansson; Niklas Khan; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Uppsatsens syfte har varit att utreda kriterierna för principen om dold samäganderätt och dess funktion samt hur principen aktualiseras i praktiken. Genom lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin har principen analyserats. I rättspraxis har tre kriterier uppkommit för att kunna tillämpa principen om dold samäganderätt. Kriterierna syftar till att avgöra parternas avsikt med förvärvet. Det första kriteriet är att parternas avsikt ska ha varit att förvärva fastigheten för gemensamt bruk. Det andra kriteriet är att den dolda ägaren till egendomen ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet och det tredje kriteriet innebär att det ska finnas en gemensam partsvilja vid förvärvstillfället att samäga egendomen. När de två första kriterierna är uppfyllda, kan HD anta att det funnits en ömsesidig partsvilja. Principen om dold samäganderätt tillämpas vanligen i samband med att äktenskapet eller samboförhållandet upplösts. Det kan ske genom äktenskapsskillnad, separation eller att en av parterna avlider. När äktenskapet eller samboförhållandet upplösts ska en bodelning upprättas. Syftet med dold samäganderätt är att ge den dolda ägaren ett ekonomiskt skydd, genom att bli öppen ägare får den dolda ägaren möjlighet att ta del av tillgångarna i fastigheten vid bodelning eller utmätning. Den öppna ägaren är den make eller sambo som är angiven köpare i köpehandlingen. Det är den som besitter äganderätten till fastigheten till dess att den dolda ägaren omvandlas till öppen ägare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)