Särskild Undervisningsgrupp - Autism - En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö?

Sammanfattning: Sammanfattning Änghede Haraldsson, Sara (2019). SU-grupp autism. En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie önskar synliggöra autismverksamheten inom kommungemensam särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) genom jämförelse av verksamhetsbeskrivningar från olika aktörer inom organisationen. Studiens förväntade kunskapsbidrag är att synliggöra verksamheten, diskutera och jämföra skillnader mellan olika skolors verksamheter och genom denna process förmedla möjliga utvecklingsområden för SU-grupp autism.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att synliggöra verksamhet och organisation av kommungemensam SU-grupp för elever med autismdiagnos i grundskola. Förutsättningar av speciellt intresse är utbyte av intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer. De preciserade frågeställningarna är:•Hur organiseras verksamheten SU-grupp autism på skolorna?•På vilka sätt skiljer sig och förenas olika aktörers beskrivning av verksamhet och organisation? •Hur beskriver personal samt skolledare att de arbetar med förutsättningarna intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer?•Vad innebär inkludering för medverkande grundskollärare, skolledare samt centralt team för särskilt stöd inom SU-grupp autism?Teori Insamlad empiri har genom analysen tolkats utifrån systemteori, verksamhetsteori samt olika specialpedagogiska teorier och olika perspektiv på inkludering. MetodDenna studie utgår ifrån det humanvetenskapliga området med hermeneutik som metodologisk ansats genom både tolkning och analys. Människan och hennes situation är det centrala genom undersökningen med mål om djupare förståelse för hur olika arbetsgrupper beskriver sin verksamhet. Insamling av empiri utgörs av intervjuer med halvstrukturerade intervjufrågor. Frågeställningar kring förutsättningar för likvärdig skolgång formulerades utifrån erfarenhet av att arbeta inom SU-grupp autism. Förutsättningar av initialt intresse är: lärmiljöer, kollegialt lärande, intern och extern utveckling liksom syn på inkludering som begrepp. Den insamlade empirin har tolkats och jämförts utifrån hermeneutikens mål i syfte att förstå och förmedla olika aktörers syn på sin verksamhet och slutligen resulterat i nya faktorer, mönster och strukturer, som påverkar verksamheten.ResultatVerksamhetsbeskrivningar från aktörer inom SU-grupp autism skiljer sig åt mellan de yrkesgrupper som medverkat. Grundskollärare, skolledare och enhetschef för team för särskilt stöd skiljer sig åt i sin syn på verksamhet, organisation, dess förutsättningar och mål samt kännedom om hjälp och stöd som finns att få. SU-gruppernas utformande tillsammans med skolornas ledarskap leder till individuellt utformade verksamheter med stor spridning och eget ansvar. Utifrån medverkande i studien framstår SU-grupp vara en verksamhet vid sidan om övrig skola. En helhetssyn som genererar kompetensutveckling för skolans hela personal i syfte att öka kunskap och förståelse för alla elevers olikheter samt specifik kunskap om de behov elever med diagnos inom AST kan ha, är en förutsättning för att skapa ett inkluderande arbete med samarbete och delaktighet på en skola (Finch m.fl., 2013; Guldberg m.fl., 2011; Skolinspektionen, 2012). Sådan kompetensutveckling kan leda till önskvärda möjligheter för lärare att skapa inkluderande skolmiljö med acceptans för alla elevers olikheter, vilket grundskollärare i SU-grupp i denna studie saknar. Resultaten visar att verksamhetens mål, liksom det praktiska utformandet, ser olika ut på skolor med SU-grupp. Synen på verksamhetens mål varierar stort mellan de medverkande. Grundskollärare ser att det främsta målet är elevernas trygghet och mående samtidigt som rektorer placerar bedömning utifrån kunskapskraven först. Även kunskap om AST och erfarenhet av arbete i och med SU-grupp skiljer sig åt mellan de rektorer som intervjuats. Genom tolkning och bearbetning synliggörs fyra områden inom vilka verksamhetsbeskrivningarna tydligt skiljer sig åt. Dessa är: verksamhetens mål, en verksamhet i verksamheten, struktur och organisation samt elevsyn och inkludering.