Covid-19 och dess påverkan på måltidsmiljö och måltidsmönster : En enkätstudie om den upplevda förändringen till följd av social isolering

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för kostvetenskap

Författare: Nelly Carlsson; Sofia Sahlman; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: Pandemin covid-19 har världen över påverkat människors vardag, och därigenom var, när och med vem måltider intas. Ett flertal studier härleder till att en total nedstängning av samhället inverkar på val av livsmedel, mängd samt frekvens för intag. Sverige har inte ingått en total nedstängning och i vilken omfattning måltidsmiljö och måltidsmönster förändrats givet dessa förutsättningar är outforskat. Syfte: Syftet är med anledning av detta att undersöka graden av social isolering, samt hur eventuella förändringar i den sociala interaktionen, måltidsmiljön och måltidsmönstret upplevs. Metod: En kvantitativ webbaserad enkätstudie genomfördes våren 2021. Deltagarna är en vuxen population boendes i Sverige, och uppgick till 120 män och kvinnor. Analysen av resultatet utfördes i statistikprogrammet Jamovi. Resultat: Över 85% uppger att den sociala interaktionen minskat, vilket för majoriteten upplevs negativt. Den huvudsakliga sysselsättningen utförs för nära 60% av deltagarna på distans. Måltiderna intas för 50% av deltagarna mer frekvent i hemmet, och ett likvärdigt resultat återfinns för ofrivillig ensamhet i samband med måltid. Förändringar i måltidsmönstret förefaller genom att 60% av deltagarna uppger ett ökat småätande, vilket till viss del upplevs negativt. 35% uppger sig laga mat i en högre frekvens än tidigare. Detta upplevs vara en positiv förändring. Slutsats: Covid-19 har för många medfört förändringar av måltidsmiljön, måltidsmönstret samt en social isolation. Många upplever förändringarna vara av negativ karaktär, framför allt rörande en minskad social interaktion och förändringar av måltidsmiljön, där fler måltider intas i ensamhet i hemmet. En del upplever vissa förändringar positiva, i synnerhet rörande en ökad matlagningsfrekvens. Fler studier behövs för att kartlägga följderna och för främjandet av framtida hälsosamma vanor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)