Ett tvåspråkigt barns kodblandning

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Avdelningen för svenskämnen, danska och isländska

Sammanfattning: Jag har undersökt en tvåspråkig pojkes kodblandning. Pojkens mamma talar finska med honom och pappa svenska. Pojken är mellan 2;3 och 2;5 under undersökningsperioden. Jag ville undersöka om pojken utvecklar sina två språk så som murgrönehypotesen förespråkar. Hypotesen är utformad av Petra Bernardini och Suzanne Schlyter. Enligt den utvecklar barn med språkdominans sitt starkare språk som enspråkiga barn medan det svagare språket utvecklas långsammare och gradvis. Av denna anledning behöver barn kodblanda i sammanhang där de talar sitt svagare språk. Det visar sig att pojken i min undersökning utvecklar sitt starkare språk som ett enspråkigt medan det svagare språket utvecklas långsammare. Jag ville dessutom undersöka om kodblandningen enbart kan förklaras utifrån språkliga kunskapsluckor i det svagare språket. Det visar sig att det inte alldeles självklart att så är fallet. Vid två tillfällen har pojken talat i huvudsatser vilket visar att han befinner sig på en högre språklig nivå än vad som kommer fram i kodblandningen. Pojkens kodblandning visar att det ibland snarare verkar handla om performans än om hans egentliga kompetens. Jag för även en diskussion om ett tvåspråkigt utelämnande av hjälpverbet ha på det svagare språket ibland även kan förklaras av en ekonomiprincip, det vill säga att barnet väljer den enklaste formen som är hjälpverb på det starkare språket eftersom det kräver minst ansträngning av det. Jag undersökte också om de hierarkiskt högre nivåerna i kodblandningen alltid kommer från det starkare språket, så som murgrönehypotesen förutsätter. Resultaten visar att det beror på vilken nivå inom syntaxen det handlar om. Om man ser på hela meningen så kan man se att det högre nivåerna inom syntaxen kommer från det starkare språket och de lägre, det vill säga innehållsorden, kommer från det svagare språket. När man enbart undersöker innehållsorden är hierarkin inte längre given. Här kommer de hierarkiskt högre nivåerna i min undersökning alltför ofta från det svagare språket för att det ska kunna betraktas som undantag. På denna nivå är framförallt sammansättningarna intressanta. Pojken i min undersökning blandar språken inom sammansättningar. Där kan man se att huvudledet, som är den hierarkiskt högre nivån inom sammansättningen, lika ofta kommer från både språken. Jag diskuterade även om kodblandning inom sammansättningar kan vara unik för språkkombinationen finska och svenska, men också att det kan vara av stor vikt att betona språkkombinationerna i fråga. Olika språkkombinationer kan erbjuda helt olika förutsättningar för kodblandning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)