"Eller det är väl så, att de tvingas in i en lösning som de inte väljer att ha" - En kvalitativ studie av ett kontantfritt samhälles följder för personer som omfattas av LSS.

Sammanfattning: Vi betalar i allt mindre utsträckning med kontanter i Sverige, något som leder till strukturella förändringar. Dessa tar sig uttryck i att bankomater plockas bort och affärer slutar hantera kontanter. Personer med funktionsnedsättningar omnämns som en särskilt utsatt grupp i ett kontantfritt samhälle, speciellt när tillgången till digitala betalningsmedel är begränsad. Samtidigt har Sverige en ambitiös lagstiftning i form av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), vars intention är att de som omfattas av lagen ska kunna bli självständiga och kunna vara delaktiga i samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad ett kontantfritt samhälle innebär för personer som har insatser enligt LSS och samtidigt analysera drivkrafterna bakom ett kontantfritt samhälle. Den teoretiska utgångspunkten är därför det som inom funktionshinderforskningen omnämns som den sociala modellen, som utgår från funktionshinder som skapade av samhället. Denna används i kombination med Webers handlingstyper och en ny-instutionalistisk begreppsapparat för att analysera utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle. Jag har med en kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer samlat in material om hur kontantbundenheten och hur tillgången till digitala betalningsmedel ser ut bland personer som omfattas av LSS. Min slutsats är att utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle kan förstås som en följd av bankers och andra kontanthanteringsföretags rationella handlande enligt marknadsprinciper. Detta i sin tur riskerar att skapa sämre tillgänglighet, delaktighet och därmed minska självständigheten för personer som omfattas av LSS.