På spaning efter moralen - En undersökning av moralfilosofiska argument i förarbetena till FRA-lagstiftningen

Sammanfattning: I detta arbete undersöker jag, genom att använda textanalys, förekomsten av moralfilosofiska argument och värderingar i proposition 2006/07:63 - En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet och i SOU 2003:34 – Försvarets underrättelseverksamhet och säkerhetstjänst Integritet – Effektivitet (del I och II). Mer konkret undersöker jag om dessa dokument innehåller utilitaristiska respektive icke-utilitaristiska argument och värderingar med avseende på personlig integritet och medborgerlig insyn i underrättelseverksamheten. Syftet är att undersöka om den moralfilosofiska basen i dessa förarbeten är tydlig. Arbetet diskuterar även potentiella moralfilosofiska oklarheter i förarbetena utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Inledningsvis ges en kortare presentation av gällande rätt vad avser FRA:s signalspaning. Därefter ges en moralfilosofisk bakgrund, i vilken utilitaristiska och icke-utilitaristiska argument för och emot skyddet för personlig integritet och medborgerlig insyn i underrättelseverksamheten presenteras. Efter detta analyseras ovan nämnda förarbeten. Analysen leder fram till slutsatsen att förarbetena präglas av otydlighet vad gäller lagstiftarens respektive utredarens moralfilosofiska syn på personlig integritet och medborgerlig insyn i underrättelseverksamheten. En central orsak till detta förefaller vara att det i förarbetena saknas motiveringar till varför lagstiftaren och utredaren anser att personlig integritet bör skyddas och motiveringar till varför FRA:s arbete bör präglas av sekretess. Det är exempelvis otydligt om lagstiftaren respektive utredaren innehar en värdemonistisk eller en värdepluralistisk syn på de intressen som förekommer i förarbetena, liksom om personlig integritet och insyn i underrättelseverksamheten tillskrivs intrinsikala eller instrumentella värden. Det är vidare svårt att fastställa huruvida lagstiftarens respektive utredarens förespråkande av proportionalitetsbedömningar ger uttryck för en utilitaristisk eller en icke-utilitaristisk konsekvensetisk syn på personlig integritet och medborgerlig insyn i underrättelseverksamheten. Förarbetena lämnar det öppet för tolkningen att lagstiftarens och utredarens resonemang vilar på olika teoretiska baser. Jag argumenterar för att otydligheten är problematisk utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Främst då motiven bakom en lagstiftningsåtgärd bör vila på en solid teoretisk bas för att medborgare och icke-styrande grupper ska ges en verklig chans att delta i det politiska samtalet.